Vetenskapen bakom Sovtejp
Snarkning & Sovtejp för Munnen - Vad Vet Vi?
Allt vi påstår (och mer) om snarkning, muntejp, munandning, och näsadning finns här.
Snarkning är kanske vår tids enklaste hälsoproblem att lösa. Och ändå har ingen löst det.
Mekanismen bakom snarkning har varit välkänd i forskarvärlden i decennier. Problemet är att snarkindustrin aldrig har gått på grunden. De behandlar symptomen. Ingen går på orsaken.
För de flesta som andas med munnen under sömnen är det här kanske det enklaste sättet att förbättra både sömnen och relationen med sin partner. Men det fungerar inte för alla. Men dem som det fungerar för upplever en riktig förändring.
Den här sidan samlar forskningen, böckerna och källorna som ligger till grund för allt vi påstår. Klicka på länkarna. Läs studierna. Bilda dig gärna en egen uppfattning. Precis som jag gjorde.
Vi har också inkluderat forskning som går bortom sovtejp. Om munandning, näsandning och sömn i stort. För att förstå varför Chief Of Sleep sovtejp fungerar så bra behöver du förstå hur kroppen fungerar.
DEN HISTORISKA GRUNDEN FÖR DAGENS KUNSKAP
1658: Levinus Lemnius observerar det som Catlin skulle visa 200 år senare
Den flamländske läkaren Levinus Lemnius publicerade 1658 verket The Secret Miracles of Nature. I det konstaterade han att det är hälsosammare att sova med munnen stängd. Det är en av de tidigaste dokumenterade medicinska observationerna om munandning under sömnen. Hela 212 år innan Catlin publicerade sin bok.
Levinus Lemnius, The Secret Miracles of Nature: In Four Books (London, 1658), 132–33. https://archive.org/details/b30326084/page/n7
1870: George Catlin och observationen som förändrade hur vi tänker på andning
George Catlin (1796–1872) var konstnär och antropolog. Mellan 1830 och 1858 besökte han över 150 indianstammar i Syd- och Nordamerika, som Pawnee, Mandan, Cheyenne, Crow, Quechua och Aymara, som var de sista överlevande direkta släktingarna till inca-indianerna, och många fler. Han producerade även över 500 målningar och är idag erkänd som en av de viktigaste dokumentatörerna av nord- och sydamerikanskt ursprungsfolk.
Men hans mest bestående bidrag till vetenskapen handlar inte om konst. Det handlar om andning.
Under sina resor observerade Catlin en konsekvent vana bland alla stammar han besökte. En stark preferens för näsandning framför munandning. Han observerade att de sov med munnen stängd, att mödrarna vaggade sina nyfödda med handen under hakan för att hålla munnen stängd från födseln, och att ingen av dem snarkade. Han noterade också att de hade perfekt raka tänder.
Hans slutsats var att munnen är till för att äta och tala. Näsan är till för att andas. Och när vi andas med munnen får vi problem med hälsan.
År 1862 publicerade han The Breath of Life, omdöpt till Shut Your Mouth and Save Your Life 1870. Det är den boken som ingår i varje Chief Of Sleep-beställning.
1920: Watson kopplar munandning till tuberkulos
Decennier efter Catlins bok, publicerade läkaren E. E. Watson vid Mount Regis Sanatorium i Virginia en rapport vid Medical Society of Virginia. Hans slutsats var att munandning var den primära faktorn i spridningen av tuberkulos i svalget. Han uppskattade att 75% av bekräftade tuberkulosfall i struphuvudet förekom hos de som andades med munnen.
Vissa trodde det var genetik. Vissa trodde det var slump. Men han kom fram till att det var till stor del andningsvägen.
Watson, E. E. "Mouth-Breathing." Virginia Medical Monthly 47, no. 9 (Dec. 1920): 407–8.
1991: Sveriges främsta sömnläkare rekommenderar sovtejp
1991 släppte läkaren och docenten Tore Strandell boken Sluta snarka – börja leva! 187 sidor om snarkningens orsaker, risker och behandling. Ett av dessa tips var att använda sig av sovtejp. Tore Strandell jobbade på Riddargatans läkarhus, som ansvarade för mer än tio procent av alla sömnapnéutredningar som utfördes i hela Sverige. 1997 kallades Tore "den kanske störste och mest kände snarkbekämparen och behandlaren av sömnapnéer i Sverige" i Läkartidningen.
Varje patient som kom till kliniken fick ett eget exemplar av boken. Alla fick dessutom råd om livsföring, sovställning och näsandning.
Strandell T. Sluta snarka – börja leva! Orsaker, risker, behandling. Stockholm: Fysiologlabs förlag, 1991. ISBN 91-630-0714-2.
Bouvier F, Lindström E, Strandell T. "All privat verksamhet bortglömd då sömnapnébehandling kartlades." Läkartidningen 1997;94(43):3824.
1999: Fyra centimeter tejp, i Läkartidningen
Åtta år senare dyker sovtejp upp i tryck igen, och den här gången i Sveriges Läkartidning.
I ett debattinlägg skriver professor Karl Erik Fichtelius att kunskapen om snarkning och sömnapné "finns väl beskriven av Tore Strandell i boken Sluta snarka, börja leva". Och sedan återger han Strandells rekommendation om en 4 centimeter lång tejp för att hålla munnen stängd under sömnen.
Fichtelius KE. "Tejp hjälpte mot sömnapné." Läkartidningen 1999;96(49):5524–25.
2020: James Nestor och den moderna återupptäckten
James Nestor är journalist och författare. Hans bok Breath: The New Science of a Lost Art (2020) sammanfattade decennier av forskning om andning och populariserade Catlins insikter för en modern publik. Boken blev en internationell bestseller.
Nestors fullständiga bibliografi med hundratals källor finns här för den som vill gå ännu djupare i andning.
https://www.mrjamesnestor.com/
HUR VANLIGT ÄR MUNANDNING?
Upp till hälften av alla andas med munnen
Uppskattningarna varierar mellan 25 och 75 procent. Men två oberoende studier i Brasilien visade att mer än 50% av barnen andas med munnen och mörkertalet kan vara ännu större.
De Menezes VA et al. "Prevalence and Factors Related to Mouth Breathing in School Children at the Santo Amaro Project — Recife, 2005." Brazilian Journal of Otorhinolaryngology 72, no. 3 (May–June 2006): 394–98.
Abreu RR et al. "Prevalence of Mouth Breathing among Children." Jornal de Pediatria 84, no. 5 (Sept.–Oct. 2008): 467–70.
Ungefär 45 procent av vuxna snarkar
Columbia University Department of Neurology uppskattar att 45 procent av vuxna snarkar. Snarkning och munandning är tätt sammankopplade, och problemet ökar med åldern.
"Snoring." Columbia University Department of Neurology.
VARFÖR SNARKNING UPPSTÅR
Musklerna som slappnar av under sömnen
Under vakenhet håller musklerna i svalget, tungan och gomspenen allt på plats. Luftvägen är öppen och stabil. Under sömnen blir dessa muskler avslappnade. Vävnaden sjunker då ihop och luftvägen blir trängre. Det är den fysiologiska grunden för att snarkning ska kunna uppstå.
Källa: Merck Manual — Snoring: Physiology and Causes https://www.merckmanuals.com/home/brain-spinal-cord-and-nerve-disorders/sleep-disorders/snoring
Munandning under sömnen ökar luftvägsmotståndet 2,5 gånger
En randomiserad crossover-studie på friska försökspersoner mätte luftvägsmotståndet vid näs- respektive munandning under sömnen. Under vakenhet var skillnaden liten. Under sömnen var munandning 2,5 gånger mer motståndskrävande än näsandning. Andningsuppehåll och andningsstörningar steg från 1,5 till 43,0 gånger per timme vid byte från näs- till munandning.
Det är ett av de starkaste bevisen för att det är andningsvägen, inte anatomin, som orsakar snarkning hos friska individer.
Fitzpatrick MF et al. Effect of nasal or oral breathing route on upper airway resistance during sleep. European Respiratory Journal, 2003. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/14621092/
Sjutton studier på vad som händer när näsan stängs
Det här är den tyngsta källan i hela andningsvärlden, och den kom i augusti 2026.
Forskarna sökte i fem databaser och gick igenom alla studier där man täppte till näsan med packning, klämma eller mask och mätte vad som hände med andningen under sömnen.
Hos personer som var friska och hade normal andning, steg antalet gånger andningen stördes med 9,56 per timme. Omräknat till en hel natt blir det ungefär 70 gånger fler andningsstörningar per natt. Hos dem som redan hade besvär steg det med 24,11. Skillnaden mellan grupperna var statistiskt signifikant.
Och här kommer det märkligaste, som förklarar mer än siffrorna gör. Syret i blodet rörde sig nästan inte. Medelsyresättningen sjönk faktiskt 0,70 procentenheter. Författarna kallar förändringarna statistiskt signifikanta men inte kliniskt meningsfulla.
Hur går det ihop? Deras förklaring är att kompensatoriska mekanismer, som uppvaknanden, kan ha bevarat syrenivåerna.
Det betyder att kroppen prioriterade att få syret, men personen fick betala med dålig sömn istället.
Deras slutsats var att om man enbart andas genom munnen under natten kan det framkalla apnéliknande avvikelser hos i övrigt friska personer.
Alshehri NA, Alsaif NF, Abdulrazaq AN, Jabor RM, Al-Sayed AA. Impact of Nasal Obstruction and Mouth Taping on Sleep Apnea Indicators: Systematic Review and Meta-Analysis. OTO Open. 2026;10(3):e70294. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC13521571/
Snarkning blir sällan bättre av sig själv
160 obehandlade vuxna män fick andningen mätt med 5 års mellanrum. Vissa hade bara primär snarkning, andra hade mild, måttlig eller svår sömnapné.
Andningen hade blivit sämre hos dem alla. Och de som bara snarkade men inte hade diagnos eller mätbara uppehåll hade fått en lika stor ökning som de med mild och måttlig apné. Bara de med svår apné försämrades inte ytterligare, för de låg redan högt.
European Respiratory Journal 2009;33:338. https://publications.ersnet.org/content/erj/33/2/338
Snarkning skadar luftvägarna och förvärrar problemet
Snarkning och sömnapné är nära besläktade. Ju mer och högre man snarkar, desto mer skadas muskulaturen i luftvägarna. Precis som ett gem som du böjer fram och tillbaka tar halsen mer och mer skada ju längre tid du fortsätter att snarka. Ju mer muskulaturen skadas, desto mer mottaglig blir man för symtom på sömnapné. Det är en självförstärkande spiral eller en så kallad ond cirkel.
Shah F et al. "Desmin and Dystrophin Abnormalities in Upper Airway Muscles of Snorers and Patients with Sleep Apnea." Respiratory Research 20, no. 1 (Dec. 2019): 31. https://respiratory-research.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12931-019-0995-1
"Godartad snarkning" existerar inte
Forskaren Christian Guilleminault säger att varje andningsstörning under sömnen, oavsett hur liten, kan skada kroppen. Till och med den mildaste konstriktionen i halsen under sömnen räknas. Det finns ingen "ofarlig" snarkning.
Guilleminault C and Lee JH. "Does Benign Primary Snoring Ever Exist in Children?" Chest Journal 126, no. 5 (Nov. 2004): 1396–98.
Guilleminault et al. "Pediatric Obstructive Sleep Apnea Syndrome." Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine 159, no. 8 (Aug. 2005): 775–85.
Munöppning under sömnen ökar luftvägarnas kollapsbenägenhet
Enligt en studie som publicerades i American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, ökar munandning luftvägarnas kollapsbenägenhet.
Forskarna mätte hur mycket undertryck som krävs för att luftvägen ska falla ihop hos friska sovande personer. Med öppen mun kollapsade luftvägen vid betydligt lägre undertryck. Andningsmotståndet ökade samtidigt, och underkäken drog tungbenet nedåt.
Meurice JC et al. Effects of mouth opening on upper airway collapsibility in normal sleeping subjects. Am J Respir Crit Care Med, 1996. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8542125/
En senare studie mätte samma sak i tre lägen och det var tydligt att ju mer munnen öppnades, desto mindre undertryck krävdes för kollaps.
Ayuse T et al. Mouth-opening increases upper-airway collapsibility without changing resistance during midazolam sedation. J Dent Res, 2004. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15329379/
Anledningen är att vid näsandning accelererar luften jämnt genom svalget. Vid munandning möttes luftströmmar med olika hastighet, skapade friktion och virvlar, och tappade tryck. Det är den tryckförlusten som får svalget att falla ihop.
Deras slutsats var att munandning är den primära faktorn bakom svalgkollaps.
De såg att näsandning med öppen mun inte skilde sig från näsandning med stängd mun. Det är alltså inte munnens position som avgör. Det är vilken väg luften tar.
The effect of nasal and oral breathing on airway collapsibility in patients with obstructive sleep apnea: Computational fluid dynamics analyses. PLOS One, 2020. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32282859/
Stängning av munnen minskar luftvägsobstruktion
En studie på patienter med sömnapne undersökte effekten av att stänga munnen med simpla munremsor, och kom fram till att det reducerade graden av luftvägsobstruktion hos 40% av patienterna.
Soo Kweon Koo, Effect of mouth closure on upper airway obstruction in patients with obstructive sleep apnoea. PubMed, 2020. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32162059/
VAD NÄSANDNING GÖR SOM MUNANDNING INTE KAN
Kväveoxid är näsans hemliga vapen
Kväveoxid (NO) produceras kontinuerligt i bihålorna och de nasala slemhinnorna. Kväveoxid är ett vasodilaterande ämne som kan vidga blodkärl och luftvägar, förbättra syreupptagningen i lungorna och har antimikrobiella egenskaper mot virus, bakterier och svamp. Vid munandning når den kväveoxiden aldrig lungorna.
Många forskare säger att kväveoxid är lika essentiellt för kroppen som syre och koldioxid. De tre forskarna Robert Furchgott, Louis Ignarro och Ferid Murad tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1998 för deras upptäckt.
Källa: Nobel Prize in Physiology or Medicine 1998 https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1998/summary/
Lundberg JO and Weitzberg E. "Nasal Nitric Oxide in Man." Thorax 54, no. 10 (Oct. 1999): 947–52. https://thorax.bmj.com/content/54/10/947
Karolinska-studien: 10–18% högre syreupptagning vid näsandning
En studie från Karolinska Institutet mätte syretrycket i blodet hos friska försökspersoner vid näs- respektive munandning. Resultatet var att syretrycket var 10% högre vid näsandning. Hos patienter som fick näsluft tillförd via andningsapparat steg syresättningen med hela 18%.
Lundberg JO et al. Inhalation of nasally derived nitric oxide modulates pulmonary function in humans. Acta Physiologica Scandinavica, 1996. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8971255/
Det finns också en uppföljningsstudie: Lundberg J. "Nasal and Oral Contribution to Inhaled and Exhaled Nitric Oxide: A Study in Tracheostomized Patients." European Respiratory Journal 19, no. 5 (2002): 859–64.
Näsandning sänker blodtrycket och ökar hjärtrytmsvariabiliteten
En studie från Florida State University publicerad i American Journal of Physiology 2023 visade att näsandning sänkte diastoliskt blodtryck och ökade måttet "parasympatiska bidrag till hjärtrytmsvariabilitet" (HRV) för kardiovaskulär hälsa och stressresiliens.
Watso JC et al. Acute nasal breathing lowers diastolic blood pressure and increases parasympathetic contributions to heart rate variability in young adults. American Journal of Physiology, 2023. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC11178300/
Näsandning aktiverar det parasympatiska nervsystemet och djupsömnen
En review publicerad i Sleep Medicine Reviews skriver att näsandning under sömnen aktiverar det parasympatiska nervsystemet, som är kroppens "vila och återhämta"-läge, vilket är associerat med djupare slow-wave-sömn. Munandning aktiverar det sympatiska systemet som istället fragmenterar sömnarkitekturen.
Pevernagie DA, De Meyer MM, Claeys S. Sleep, Breathing and the Nose. Sleep Medicine Reviews, 2005. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16189814/
Näsandning värmer, fuktar och filtrerar luften
Näsans slemhinnor värmer luften till nära kroppstemperatur, fuktar den till 95% relativ luftfuktighet och filtrerar partiklar via cilierna.
Jämför det med munandning som ger torr, kall luft som irriterar svalgets slemhinnor direkt och bidrar till inflammation och vibration (snarkning).
Dessutom förlorar kroppen ungefär 40% mer vatten vid munandning jämfört med näsandning, vilket ytterligare torkar ut svalgets vävnader under natten.
Svensson S et al. "Increased Net Water Loss by Oral Compared to Nasal Expiration in Healthy Subjects." Rhinology 44, no. 1 (Mar. 2006): 74–77.
Källa: PMC — Heated humidification and nasal breathing https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6364899/
Fukten är skillnaden
Munandning minskar fukten i luftvägens slemhinna och ökar ytspänningen i vätskeskiktet som klär övre luftvägen. Näsandning gör motsatsen. Högre ytspänning gör att vävnadsytorna häftar mot varandra istället för att glida fint. Luftvägen faller då ihop lättare och öppnas trögare.
Med fukt glider vävnadsytorna i svalget mot varandra. Men när slemhinnan torkar ut börjar de istället häfta. Passagen blir smalare. Och när avslappnad vävnad möter ett snabbare luftflöde genom en trängre passage börjar den fladdra (snarka).
Verma M et al. Influence of breathing route on upper airway lining liquid surface tension in humans. J Physiol. 2006. PubMed 16690717
Näsans Signaler till kroppen
Näsandning aktiverar receptorer i näsan som håller spänsten i svalget och hos tungmuskeln. Vid munandning uteblir den signalen och musklerna slappnar av mer än de skulle ha gjort vid näsandning.
Basner RC et al. J Appl Physiol. 1989. PubMed 2732169 · Hsu Y-B et al. Laryngoscope. 2021. PubMed 32473063
Stödet i munnen försvinner när näsan måste blockeras
Gomseglet flyttas in i luftströmmen. För att luften ska gå genom munnen måste näsvägen stängas av, och det gör gomseglet genom att tryckas bakåt, in i den trängsta delen av passagen. Gomseglet är samtidigt den vävnad som oftast vibrerar. Munandning skjuter alltså in snarkvävnaden i luftflödet.
Käken faller och tungan tappar sitt stöd. Med öppen mun förlorar tungan kontakten med gommen och glider bakåt.
Varför man hamnar där till att börja med, och vad som går att göra åt det, har vi skrivit mer om i varför andas man genom munnen när man sover?
Basner RC et al. J Appl Physiol. 1989. PubMed 2732169 Fitzpatrick MF et al. Eur Respir J. 2003. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/14621092/ Ayuse T et al. J Dent Res. 2004. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15329379/
VAD MUNANDNING GÖR MED KROPPEN
Munandning och kognitiv funktion
Munandning belastar hjärnans prefrontala cortex. Det är området som styr fokus, impulskontroll och beslutsfattande. En studie med infraröd spektroskopi visade att prefrontala cortex fick ökad syrebelastning vid munandning jämfört med näsandning, vilket forskarna menade tyder på att hjärnan arbetar hårdare och är under ökad stress.
Sano M et al. "Increased Oxygen Load in the Prefrontal Cortex from Mouth Breathing: A Vector-Based Near-Infrared Spectroscopy Study." Neuroreport 24, no. 17 (Dec. 2013): 935–40. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24145839/
En djurstudie visade även att munandning påverkade minne och inlärningsförmåga negativt hos växande råttor.
Tsubamoto-Sano N et al. "Influences of Mouth Breathing on Memory and Learning Ability in Growing Rats." Journal of Oral Science 61, no. 1 (2019): 119–24.
Munandning förändrar ansiktets skelettstruktur
Harvold-experimentens fyra studier som publicerade i American Journal of Orthodontics mellan 1973 och 1984 är bland de mest citerade demonstrationerna av munandningens konsekvenser. De är idag grundläggande inom ortodonti och andningsfysiologi.
De visade att primater vars näspassager blockerades utvecklade deformerade ansikten. De fick smalare käkar, trängre luftvägar och felaktig bettutveckling. Bara inom några få månader.
Harvold EP et al. "Primate Experiments on Oral Respiration." American Journal of Orthodontics 79, no. 4 (Apr. 1981): 359–72.
Harvold EP et al. "Primate Experiments on Oral Sensation and Dental Malocclusions." American Journal of Orthodontics & Dentofacial Orthopedics 63, no. 5 (May 1973): 494–508.
Liknande förändringar har dokumenterats hos människor. En kanadensisk studie på barn med förstorade adenoider och munandning visade att deras ansikten var långa, smala och att käkarna hängde ned. När adenoiderna avlägsnades och barnen återgick till näsandning så återgick ansiktsstrukturen gradvis mot det normala.
Woodside DC et al. "Mandibular and Maxillary Growth after Changed Mode of Breathing." American Journal of Orthodontics and Dentofacial Orthopedics 100, no. 1 (July 1991): 1–18.
En systematisk review och meta-analys från 2021 bekräftade fynden. Munandning hos barn leder till bakåt- och nedåtrotation av käkarna, brantare ocklusionsplan och trängre luftvägar.
Zhao Z et al. Effects of mouth breathing on facial skeletal development in children: a systematic review and meta-analysis. BMC Oral Health, 2021. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33691678/
Varje förlorad tand ökar risken för sömnapné
En undersökning av mer än 7 300 vuxna visade att varje förlorad tand var associerad med 2% högre risk för sömnapné. I undersökningen kunde de se att käkutvecklingen och luftvägen är direkt sammankopplade. Med fem till åtta borttagna tänder, blev det ungefär 25% högre risk. Och med alla tänder borttagna = 61% högre risk för sömn apne.
Sanders AE et al. "Tooth Loss and Obstructive Sleep Apnea Signs and Symptoms in the US Population." Sleep Breath 20, no. 3 (Sept. 2016): 1095–102.
Munandning och ADHD-liknande symptom hos barn
Barn med munandning uppvisade sömnsvårigheter och symptom som liknade ADHD. Forskarna föreslår att barn med munandning riskerar att feldiagnostiseras med ADHD och medicineras i onödan, när den underliggande orsaken är ett andningsproblem.
Källa: PMC8645617 — Sleep Difficulties and Symptoms of ADHD in Children with Mouth Breathing. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8645617/
Munandning, snorkning och fetma hos barn
En studie som följde 1 900 barn i 15 år visade att barn med svår snarkning och sömnapné var dubbelt så benägna att bli överviktiga som barn som inte snarkade. De med allvarligast symptom hade 60–100% ökad risk för fetma.
"Short Sleep Duration and Sleep-Related Breathing Problems Increase Obesity Risk in Kids." Albert Einstein College of Medicine, Dec. 11, 2014.
TORR MUN PÅ MORGONEN
Fukten på slemhinnan försvinner på två timmar
I en studie fick personer sova två timmar med näsandning och två timmar med munandning medan forskarna mätte vätskan på slemhinnan i övre luftvägen.
Vid munandning gick fuktigheten från 4,5 till 0,1 mikroliter per fem sekunder. En minskning på nästan 98 procent, på två timmar. Vid näsandning gick den åt andra hållet, från 4,0 till 5,3.
Samtidigt steg ytspänningen i vätskeskiktet från 64,4 till 77,4 mN/m vid munandning och sjönk från 59,3 till 51,8 vid näsandning. Hög ytspänning gör att ytor häftar mot varandra i stället för att glida. Luftvägen faller ihop lättare och öppnas trögare.
Verma M et al. Influence of breathing route on upper airway lining liquid surface tension in humans. J Physiol. 2006. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC1817732/
Kroppen förlorar mer vatten genom munnen
Friska icke-rökare andades ut hundra liter luft genom näsan respektive munnen, medan utandningsluften kondenserades och vägdes. Genom munnen förlorades 42 procent mer vatten.
Näsan fungerar nämligen som en värmeväxlare. På vägen in tar luften värme och fukt från slemhinnan. På vägen ut passerar varm, mättad luft över den nu svalare ytan, och en del av vattnet kondenserar tillbaka. Munnen tar ingenting tillbaka.
Svensson S, Olin AC, Hellgren J. Increased net water loss by oral compared to nasal expiration in healthy subjects. Rhinology 2006;44:74–77. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16550955/
Vad torrheten gör med munnen
Saliven sköljer bort bakterier, buffrar syror och tillför joner som återställer emaljen. Torkar munnen ut varje natt får bakterierna åtta ostörda timmar.
En systematisk genomgång av elva studier fann mer tandköttsblödning, plackansamling och tandköttsförändringar hos munandare. I en studie på 785 barn och ungdomar var dålig andedräkt ungefär tre gånger så vanlig bland dem som andades genom munnen.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40739849/ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31850768/
SOVA MED ÖPPEN MUN
Forskare satte accelerometrar på båda kinderna hos personer som sov med tejpad mun, och validerade mot videoinspelning. Nästan 6 000 sömnminuter analyserades, en minut i taget, och sorterades efter om munnen var stängd eller om luft släpptes ut.
Hos deltagarna utan diagnos höll munnen tätt under 95 % av natten. Hos dem med svår sömnapné var siffran 41 procent.
Skillnaden var inte produkten, det var behovet. Munnen som öppnas hos en frisk person öppnas av vana.
Under minuterna då munnen var helt stängd snarkade deltagarna 2,83 gånger per minut. Under minuterna då luft åkte ut ur mungiporna snarkade de 6,52 gånger per minut.
Jau J-Y et al. Mouth puffing phenomena of patients with obstructive sleep apnea when mouth-taped. Sleep Breath. 2023;27:153–164. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9992075/
VAD SOM HÄNDER MED KROPPEN VID STÖRD SÖMN
Sömnfaser och djupsömnens roll
Under en normal natt genomgår kroppen fyra till sex cykler av NREM- och REM-sömn. N3, djupsömnen, är den fas där tillväxthormon frisätts, vävnad repareras, immunsystemet stärks och hjärnan rengörs från metaboliskt avfall. Störd andning under sömnen fragmenterar sömnarkitekturen och minskar tid i N3.
Källa: StatPearls — Physiology, Sleep Stages. NCBI Bookshelf. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK526132/
Störd nattandning fragmenterar djupsömnen
En annan studie visar att störd andning under sömnen är direkt kopplad till minskad N3-sömn och fragmenterad sömnarkitektur. Det leder till kognitiv nedsättning, sämre minne och förhöjd dagtrötthet, även om personen inte märker att hen vaknar under natten.
Källa: PMC5753659 — Cognitive and Behavioral Consequences of Sleep Disordered Breathing. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5753659/
Minskad N3 leder till sämre tillväxt - Speciellt hos män
Hos män sammanfaller ungefär sjuttio procent av nattens tillväxthormonpulser med djupsömnen, och mängden hormon följer mängden djupsömn linjärt. Den kraftigaste och mest förutsägbara pulsen kommer i den första djupsömnsperioden, strax efter att du somnat. Om han missar det fönstret går han miste om väldigt mycket GH-tillväxthormon.
Van Cauter & Plat, Physiology of growth hormone secretion during sleep
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8627466/
Störd nattandning aktiverar stressystemet kroniskt
En review konstaterar att akut och kronisk aktivering av det sympatiska nervsystemet är ett kliniskt kännetecken för störd andning under sömnen, och att behandling ändrar tillbaka dessa förändringar.
Floras JS Sympathetic Neural Mechanisms in Sleep Disordered Breathing. PubMed, 2016. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26778202/
Andningsstörningar hindrar kroppen från att få rätt återhämtning
När du sover djupt ska kroppens viloläge ta över helt. Pulsen sjunker, blodtrycket går ner, och kroppen reparerar sig. Det är i djupsömnen som kroppen läker.
Ansträngd andning gör tvärtom.
Alla får naturligt trängre luftvägar under sömnen. Men hos den som andas genom munnen blir passagen betydligt trängre än den behöver vara, av tre skäl: munandning ger högre motstånd i luftvägen, tungan glider bakåt mot svalget, och muskeltonusen sjunker mer när näsandningens signaler uteblir.
Då krävs det ansträngning för att få in luften. Och när kroppen märker det slår beredskapsläget på istället för viloläget. Då är du fast i beredskap istället för att kroppen lagar sig.
Sympathetic neural mechanisms in obstructive sleep apnea V K Somers
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7560081/
Insomni är ibland ett andningsproblem, inte ett psykologiskt problem
En studie publicerad i Mayo Clinic Proceedings på 1 200 kroniskt sömnlösa visade att de 900 patienter som fått sömnmedicin, inklusive antidepressiva, alla uppvisade "farmakoterapeutiskt misslyckande." Det visade att de med flest mediciner rapporterade svårast sömnsvårigheter. Sömnmedicin löser alltså inte problemet om grundorsaken är andningen.
Krakow B et al. "Pharmacotherapeutic Failure in a Large Cohort of Patients with Insomnia Presenting to a Sleep Medicine Center." Mayo Clinic Proceedings 89, no. 12 (Dec. 2014): 1608–20.
3 nätter med störd sömn var lika illa som att gå upp 9-13 kg
Under tre nätter stördes djupsömnen försiktigt med små ljud, tillräckligt för att bryta de långsamma hjärnvågorna i sömnen, utan att faktiskt väcka någon.
Efter tre nätter hade insulinkänsligheten sjunkit markant utan kompenserande insulinfrisättning, så att effekten motsvarade en viktuppgång på 9–13 kilo. Minskningen av djupsömn motsvarade 40 års åldrande.
Denna studie visar att det inte är hur länge du sover. Det är om du kommer ner ordentligt i djupsömn.
Tasali E, Leproult R, Ehrmann DA, Van Cauter E. Slow-wave sleep and the risk of type 2 diabetes in humans. PNAS. 2008;105(3):1044-
FORSKNINGEN PÅ SOVTEJP SPECIFIKT
Hur forskningsläget faktiskt ser ut
En genomgång från George Washington University screenade 177 studier om sovtejp. Tyvärr var det endast nio som uppfyllde de inklusionskriterierna.
Därav blev slutsatsen att forskningen var begränsad, men att det finns tre områden som visar lovande resultat. Det var mild sömnapné, snarkning och läckage vid ventilation. Inga allvarliga biverkningar identifierades.
Fangmeyer SK, Badger CD, Thakkar PG. Nocturnal mouth-taping and social media: a scoping review of the evidence. American Journal of Otolaryngology, 2025. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39662104/
Sovtejp minskade snarkning och andningsstörningar med 47%
Den mest citerade studien på sovtejp följde patienter med diagnostiserad mild sömnapné, som hade 5 till 15 andningsuppehåll per timme varje natt, under en veckas sömn med tejpad mun.
Resultaten:
- Snarkning minskade med 47%
- Andningsstörningar minskade med 47%
- Syresättningen i blodet förbättrades
- 65% klassificerades som goda responders
Om vi kan se dessa resultat på diagnostiserade personer, är det möjligt att du som inte har en diagnos också kan sluta snarka.
Lee YC et al. The Impact of Mouth-Taping in Mouth-Breathers with Mild Obstructive Sleep Apnea: A Preliminary Study. PMC, 2022. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9498537/
Sovtejp kombinerat med käkskena ger bättre resultat än skena ensam
En studie publicerad i Annals of the American Thoracic Society 2022 visade att kombinationen av käkskena och sovtejp minskade andningsuppehåll mer effektivt än käkskena ensam. Det tyder på att munstängning förstärker effekten av andra behandlingar, inte ersätter dem.
Citerad i: Fangmeyer et al. Scoping review 2025 och AADSM Editorial 2024. https://aadsm.org/journal/editorial_1_issue_122.php
Alla studier på sovtejp visar signifikant minskning av snarkning
2025 sökte forskare i MEDLINE, Embase och Google Scholar, från februari 1999 till februari 2024. Av 120 träffar återstod tio studier på sovtejp med sammanlagt 213 patienter som de tyckte höll tillräckligt hög standard.
Och i de tio kan vi se något speciellt.
Tre studier mätte snarkning. Alla tre visade en signifikant minskning.
Av sex studier som mätte andningsstörningar visade två signifikant minskning.
Tre studier mätte svalgets utrymme, och alla tre visade rymligare svalg när munandningen upphörde.
Evidensen för snarkning är alltså stark och samstämmig i hela litteraturen.
Rhee J, Iansavitchene A, Mannala S, Graham ME, Rotenberg B. Breaking social media fads and uncovering the safety and efficacy of mouth taping. PLOS One. 2025;20(5):e0323643. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0323643
Den bäst designade studien som finns på muntejp som inte varit med här innan
62 patienter i en randomiserad crossoverstudie över trettio dagar per betingelse med en veckas washout emellan. Metodmässigt är det den starkaste som gjorts på området, men den handlar inte om snarkning. Den handlar om CPAP med sovtejp.
Deltagarna hade i genomsnitt 45,8 andningsstörningar per timme och använde CPAP-mask. De testade att använda tejp över munnen.
Med tejpad mun använde de masken 51,8 minuter längre per natt. Andelen nätter med minst fyra timmars användning steg med 17,6 procentenheter. Oddsen för god följsamhet var 4,5 gånger högre. Och av de sekundära utfallen förbättrades snarkning, dagtrötthet, torrhet i mun och hals samt nattliga uppvaknanden.
Meksukree A, Pitipanyakul S, Laohavinij W, et al. The role of mouth tape for CPAP use in patients with mouth breathing and OSA. J Clin Sleep Med. 2025. https://jcsm.aasm.org/doi/10.5664/jcsm.11870
BÖCKER OCH VIDARE LÄSNING
Shut Your Mouth and Save Your Life — George Catlin (1870). Boken ingår i varje Chief of Sleep-beställning.
Breath: The New Science of a Lost Art — James Nestor (2020). En modern sammanfattning av forskning om andning blandat med James resa inom ämnet.
The Oxygen Advantage — Patrick McKeown (2015) Fokus på näsandning, CO2-tolerans och prestanda.
The Breathing Cure — Patrick McKeown (2021) Djupare klinisk tillämpning av näsandningsprinciper.
The 8-Hour Sleep Paradox — Mark Burhenne (2015) Om hur andning under sömnen avgör sömnkvaliteten — och varför sömnmedicin ofta missar grundproblemet.
Har du fler frågor, hittar du säkert några svar i vår FAQ, där vi svarat på de vanligaste frågorna vi får.
Vi är ett litet svenskt bolag. Vi finansierar inte egna kliniska studier. Det vi kan göra är att presentera befintlig forskning utan överdrift.
Mekanismen bakom Chief of Sleep är väl belagd. Munandning under sömnen ökar luftvägsmotståndet, stör djupsömnen och aktiverar stresssystemet. Det är konsensus i sömnforskningen sedan decennier.
Forskningen på tejpen specifikt är begränsad, men lovande, och den viktigaste studien vi har visar nästan en halvering av snarkning hos personer med en medicinsk diagnos. Men av denna anledning målar media upp en bild av att det är farligt att tejpa munnen, och de kommer förmodligen fortsätta med det eftersom det finns ingen som vill sponsra dyra studier för att undersöka ett sätt att sluta snarka som inte går att patentera.
Men det viktigaste av allt. Vi säger inte att det kommer att fungera för dig. Men det kan fungera. Och från en snarkare till en annan, det är värt att prova och se. Du kan se vad andra säger om vår sovtejp här